Någon typ av grönlandsklänning

Jag tänkte sy mig själv en Herjofnesklänning men efter alla ändringar kom jag rätt långt från det plagg jag utgick ifrån.

Det där med toaller är som ni vet inte min starka sida så jag tänkte att jag lika gärna kunde chansa lite. Jag utgick från principskissen i medeaval garment reconstructed. Jag ritade ut fram och bakstycke, klipte ut dem, ritade ärmarna och klippte ut dem och sedan rullade jag ut resten av min tygbit och insåg att det inte alls skulle räcka...

Jag tog ut kilarna fram och bak i den storlek jag tänkt mig men gjorde mindre vidd i sidopanelerna. Efter att ha sytt ihop kroppen på klänningen var jag inte alls nöjd med fallet eftersom den hade för lite vidd bestämde jag mig för att korta den. Sedan sydde jag i ärmarna och inte heller det gick speciellt bra, det blev något osmickrande veck framtill. Jag satte därför klänningen på provdockan och nålade och klippte till det blev ett bra urtag.

Ärmarna blev för korta och istället för att låta de vara för korta valde jag att korta dem till en medvetet kort längd.

Bandet är ett traderafynd jag inte kommit på vad det skulle sättas på. Jag tyckte att det passade bra att sätta på denna kreation.

Efter alla ändringar så blev klänningen inte alls till mig eftersom att den blev i storlek S istället för M/L... 

Lösningar

• Kortare plagg kräver mindre vidd

• Rita ut alla bitar innan du klipper

• Det är fortfarande en bra idé med toaller

Nålbundna vantar

Jag veckopendlar för tillfället så det tillbringas mindre tid i ett syrum och mer tid på olika kollektiva transportmedel. Som tur är är nålbindning det bästa man kan göra när man reser så jag får tid att återuppta det hantverket ordentligt. Mitt senaste projekt var ett par vantar- de blev klara i går. Jag försökte göra ett par i herrstorlek med tanke på en julklapp.

Material

Tretrådigt ullgarn från Långnäs utanför Piteå.

Här är en bild på mer garn från samma plats

Metod

Jag kan än så länge bara ett nålbindningsstygn, om någon vill ha ett lämpligt namn på stygnet får ni fråga någon som har koll för det har inte jag. Som vanligt börjar jag uppifrån när jag gör vantar, lämnar ett hål för tummen, binder hela vägen ner och gör tummen sist.

Det hela gick rätt bra fram till jag nedanför tummen uppenbarligen glömde bort hur en hand ser ut. Det är nämligen så att handen är bredare nedanför tummen än ovanför. Dessa vantar är nu lagom stora för mig nedanför tummen men cirka en centimeter för stora i övrigt och därmed mest troligt för tighta under tummen för den tänkta mottagaren.

Lösningar

• Även om du gör någonting i en annan storlek kan du titta på formen på dig själv. 
• Glöm inte att handen är som bredast utander tummen.

Kampfrau

Ja jag har sytt mig en till kampfrauklänning. Min gamla blev för stor på grund av personlig viktnedgång och såldes därför (det är roligare att sy nytt än att sy om). Den nya blev i den fantastiska färgsättningen blå och gul.

Material: Ylletyg i tuskaft från medeltidsmode (NUT5 och NUT9). Lintyg från Ohlsson som foder i livet, lintråd från tallin och bivax från grannens bin.

Metod: Jag har haft en sew along på andra bloggen så här kan du se steg för steg hur jag gjort. Klänningen är helt handsydd med vaxad lintråd.

När jag slitsade klänningen blev först slitsarna ojämna, ungefär som när man river ylletyg. Efter att ha brytit fram ett nytt blad på brytbladskniven blev kanterna snygga igen, det behövdes göras om efter ungefär hälften av slitsandet igen.

För stängningen tänkte jag sy fast ringar på insidan av livet och dra ett snöre genom. Sagt och gjort, efter första användningen insåg jag att det inte var en bra idé att använda så kallade smyckesringar för även om den lilla glipan i ringarna inte är stor så lyckas bandet smita ut. Därmed ska inte heller fjädestålsringar som folk brukar göra ringbrynjor av användas. Efter lite letande hittade jag lite dyrare helgjutna ringar från panduro som fick ersätta de gamla- resultatet blev en klar förbättring. 

Lösningar

• Välj helgjutna ringar till snörningen
• Bryt fram nytt blad på brytbladskniven för snyggare snitt

Handarbetsväska

Idag tänkte jag sy åt mig själv och växlade mellan symaskinsarbeten i syrummet och handsömnad av medeltidsklänning i soffan. I syrummet blev det en ny liten väska för att ta med handarbeten till vänner på ett enkelt sätt, jag var ute efter en med lite botten så att garnnystan kan ligga och rulla i väskan.

Metod och material
Internet är fullt av sömnadsbeskrivningar på väskor. Jag utgick från denna men slarvade igenom den lite och hoppade över steg. Tyget är köpt från tygsamlarna som är en facebookgrupp, fodret är från en säck med tyg som vi fick av en kompis när han flyttade, det är vanlig vävd bomull.

 

Jag är överlag nöjd med den okomplicerade lilla väskan men tyvärr tänkte jag inte på att mönsterpassa kanterna och det syns. Jag funderar på att sätta ett band över sömmen på sidan så att det inte syns för jag tänkte i alla fall på att sätta mönstret i samma höjd. 

Lösningar

• Mönsterpadda kanten, annars ser det väldigt slarvigt ut.

Decoupage

I helgen var jag och hälsade på min syster. Hon har nyligen gått en kurs i decoupage så vi ägnade söndagen åt att pyssla.

Material
pappersaskar, zinketikett, grå färg, vit färg, krackeleringsfärg, decoupagelim, servetter, lim, spets, halva pärlor, sax

Metod
Först målade vi utsidan av askarna grå. Efter att den grå färgen torkat målade vi ett lager krackeleringsfärg och efter att den torkat målade vi askarna vita, både på utsidan och insidan. Motivet klipptes ut och limmades på med decopagelim. Spets limmades på kanten med hjälp av någon annan typ av lim och samma sak mer pärlorna.



Lösningar

• Glöm inte att ta bort servettens undre lager
• Zink behöver grundmålas mer än ett varv för att det ska bli snyggt

Euraklänning i rött kläde

Jag har sytt mig en till mellanklänning till vikingadräkten, jag kände att det var en röd klänning som saknades i min garderob och jag är riktigt nöjd med resultatet. Däremot så blev det ett misstag till på vägen. Detta är min fjärde Euraklänning, så man kan ju tro att jag skulle kunna sy efter den modellen vid det här laget, men störst fel hitintills på denna modell blev det just med denna klänning.

Euraklänningen med hängselkjol över

Material: 

Fantastiskt krapprött kläde köpt av Patrik via hans företag Hantverket.

Metod: 

Principskiss finns i det tidigare inlägget om euraklänningen. Jag sydde hela klänningen för hand med vaxad lintråd. Här hittar du ett inlägg en vän har gjort på sin blogg som ger en väldigt förklarande beskrivning för den om du vill sy en egen.

 

Eftersom att jag ville ha så mycket av tyget som möjligt i kjolen började jag sy i kilen nerifrån. Det var dumt ärmen såg ur som ni ser ovan och hela klänningen blev sned.

Det var bara att börja sprätta massor av meter handsömnad. Det var inte roligt men jag kunde inte gärna låta klänningen förbli sned och eftersom att tyget kostade närmare 300 kr/m var det inte läge att lägga av innan klänningen var färdig. Efter någon meter gav jag klänningen till sambon för att han skulle fortsätta sprätta, han försökte effektivisera genom att använda en sax, detta ledde till små hål i tyget och ett fortsatt arbete med sprättkniven för min del.

Sedan var det bara att sy ihop allt igen men nu på rätt sätt det vill säga börja med kilen vid handleden. Jag sydde något innanför den gamla sömmen och där det uppkommit hål sydde jag över några stygn så de inte skulle repa sig. Dessutom fällde jag sömmen åt varsitt håll innan jag var nöjd med min färdiga klänning.


Lösningar:

• Sy kilar uppifrån och ner
• Tråckla ihop klänningen så du ser att allt blir rätt innan du handsyr
• Ha en sprättkniv tillhands

Mörk

Nu är det dags för min lilla hobbyverksamhet att få en blogg för sig själv. Bloggen heter Mörk och är tänkt att ta över den försäljning som funnits här så att Lösningar bara innehåller hantverksmissar. Försäljnings och beställningssidan kommer att ligga kvar här under en övergångsperiod. Den nya bloggen kommer även att innehålla sömnad som inte är hantverksmissar så lägg till den på era blogglistor. 

Kaftan

Jag fick en beställning på en kaftan för ett tag sedan. Jag sydde den i korps tunna vadmal efter ett mönster från Handelsgillet. Kunden hade bredare bröstmått än mönstret så jag breddade mönstret med lika många centimeter som det skilde mellan mannens mått och måttet som stod på mönstret. Raksömmarna syddes på maskin och fållningen för hand. Plagget skickades sedan iväg till köparen men kom efter en tid tillbaka, den var för stor.

Innan ändringar

Efter kontrollmätning så var den riktigt för stor så det var bara att sy in den. Som kompensation för besväret fick den band längst ut på ärmarna vilket jag tycker blev riktigt bra. Jag tog in den med två sömmar i varje framstycke och en söm i ryggen. Nu hoppas jag den passar bra, själv tycker jag den blev snyggare med sin nya stil.

Efter ändringar

Lösningar

• Tro inte att mönstret är rätt utan mät bitarna.
• Kontrollmät det färdiga plagget innan du skickar iväg det.

Dräkter vs plagg

En vän skrev ett blogginlägg med funderingar på vad som är en dräkt, ni kan läsa hennes inlägg här. Jag har försökt utveckla detta för mig själv och kommit fram till att många av de plagg i min medeltidsgarderob som inte blir använda beror just på att de inte är en del av en dräkt.

Jag och Kim i våra vikingadräkter

För att komma till en lösning på detta problem med plagg som inte blir använda har jag gjort en lista med de dräkter jag vill att min lajv/SCA-garderob ska innehålla. Jag skrev upp de dräkter jag ville ha (totalt 10 st) och skrev upp de plagg jag hade under varje dräkt. Vissa plagg blev placerade i flera dräkter som knästrumpor och underklänningar. Sedan skrev jag upp de plagg som saknades i varje dräkt vilket ett tag framöver kommer att vara vägledande för min sömnad. Vissa dräkter känns kompletta som min vikingatida kvinnodräkt och min 1400-talsdito. Andra dräkter känns just påbörjade som min 1200-talare som än så länge innehåller en garderkors och en underklänning.

Joakim i sin vikingadräkt

Därefter försökte jag tänka igenom vilka plagg jag har som inte står på listan och det stämde med min hypotes om att det var plaggen som inte ingick i någon dräkt som inte blev använda. Några av dessa kommer att säljas medan någon kanske blir kvar i garderoben av sentimentala skäl.

Lösningar

• Gör en lista över vilka dräkter du vill ha, skriv in de plagg du har och fundera över vad du saknar.
• Sy inte plagg som inte blir en del av en dräkt eller
• Sy en dräkt till dina enskilda plagg

Underklänningar

Jag sydde nyss klart ett beställningsjobb på två underklänningar i storlek 140 cl som två flickor ska få i julklapp av sin mor. Jag hoppas att de passar bra och att jag får se dem på i sommar.

Material
Båda är sydda i vitt lin från korps (köpt som stuvar) och ihopsydda samt sicksackade med symaskinen och vanligt polyestertråd men fållade i kjol, hals och ärmar för hand med vaxad lintråd. Lintråden är köpt i Tallin i kvantiteter som räcker några år framöver och är nästan lika tunn som sytråd.

Metod
Steg 1 är som vanligt att klippa ut bitarna. Då jag inte har några barn att mäta på blev det två olika varianter för att få ut rätt storlek på klänningarna. Den första sydde jag efter ett kjortelmönster från handelsgillet och den andra sydde jag som jag brukar sy underklänningar med raka stycken och kilar och utgick då från en storlekstabell. Storlekarna blev lite olika men det borde inte göra någonting då den yngre av flickorna inte är uppe i 140 cl ännu.

Steg 2 var att sy ihop bitarna på symaskinen. När jag började sy glömde jag att kolla efter vilken nål jag hade i symaskinen och jeansnålen gjorde onödigt stora hål i det tunna tyget.  Jag bytte rätt snabbt till en vanlig nål.

Steg 3 är att handsy, jag fållade som vanligt kjol, halsringning och ärmar och där sömmen såg lite svag ut efter den stora nålen sydde jag ett varv extra för hand för säkerhets skull.

Steg 4 blir att få de färdigsydda klänningarna till flickornas mamma för att de ska få dem på julafton.

Lösningar

• Kolla vilken nål du har i maskinen innan du börjar sy
• Hitta en storlekstabell för den storleken du vill sy om du är osäker på hur stor den ska vara.

Syrum och brandsäkerhet

Jag är sedan någon vecka med i en grupp på facebook för folk som syr. Där finns det ett album som heter "syhörnor" där personer lagt in bilder på sina syrum. Jag lade i morse in den bild på vårt syrum om ni ser nedan. Första kommentaren någon skrev innehöll "vad tragiskt och tråkigt det ser ut". Även om det kan tyckas lite hårt så var det ju inte illa menat och fick mig att ta en titt bakom ryggen (vilket detta blir när man sitter vid datorn) och insåg att syhörnan vår kanske inte var med men upplyftande.  

Efter att ha funderat ett tag kom jag fram till snabblösningen att lägga en duk på bordet för att få det hela lite ljusare. Gick ner och strök duken och lade den senast på bordet. Tyckte bordet nu såg ut som att det skulle höra till ett gammeldags kafferep vilket fick mig att tänka på den virkade prinsesstårtan jag hade i bokhyllan. Den lades på ett fat med guldkant för att användas som nåldyna tillsammans med två virkade ballerinakex. Sedan bytte jag plats på rummets två tavlor så kändes syhörnan lite mysigare.

Här hade jag gärna slutat mitt blogginlägg men tyvärr är det inte slut här. Det var nämligen så att efter kanske en timmas skrivande på uppsatsen började det lukta bränt. Jag gick ner för trappen för att se att jag slagit av strykjärnet och det hade jag, kollade köket och alla maskiner var av. Gick sedan tillbaka till datorn igen och tänkte att jag måste inbillat mig. Ytterligare lite senare tänkte jag gå ut på en promenad och släkte därför lampan i kontoret/syrummet. Då förstod jag vad som luktat bränt: när jag ställde tillbaka korgen med garner på sybordet så hade jag råkat ställa den mot lampan. Två garnnystan och en sticka var förstörda och jag blev lite skärrad, men som tur är blev det inte allvarligare än så.

Lösningar

• Textila material är högst brännbara och lampor blir varma, ha inte dessa för nära varandra.
• Släck alltid lamporna när du lämnar huset, inte bara för att spara ström men även för brandrisken.

Gul sköldehamnshätta

Jag har som sagt sålt lite huvudbonader och annat i sommar och jag ska nu ta med mitt lilla sortiment till Norrskensfesten som är ett SCA-event i Luleå. Sy hättor är roligt och när man hittar ett tyg man gillar blir det lätt att man upprepar sig. När jag insåg att detta blev min tredje sköldehamnshätta i samma gula tyg tänkte jag att det inte kändes riktigt ok att sälja flera likadana hättor då man inte vill komma och ha likadana kläder som någon annan. Den första såldes till ett barn i Västerbotten och den andra till en kvinna i Göteborg så chansen att de bär dem samtidigt är inte jättestor, men den finns. 

Jag hade ju redan sytt hättan när jag kom att tänka på detta så att välja ett annat tyg eller en annan modell var det inte tal om. Min första tanke var att sy fast ett brickband men det som passade bäst i färg var inte långt nog att gå runt nederkanten och ett annat jag hade var så pass mycket längre att jag kände det borde komma till användning i något större projekt.

Min lösning blev att sy fast glaspärlor. Det gick fort, gjorde hättan individuell och hjälpte mig att komma på ett användningsområde för mina överblivna glaspärlor (har rätt många). När jag ändå höll på fick även några av mina fodrade tygpåsar sig en uppgradering, kom på att det var ett enkelt sätt att hålla koll på vilken påse som var vilken när man har packat i flera olika. Även dessa kommer att säljas på Norrskensfesten.

Lösningar

• Att sy fast någonting går snabbare än att brodera
• Tänk efter vilka projekt du redan har sytt så du inte upprepar dig i onödan, det finns massor av fler färger än gult och även färgen gult finns i många nyanser.

 

Tänk en mottagare

Detta är sista inlägget i min lilla bloggserie om stickning.

Farföräldrarna förra julen i halsduk och sjal som jag stickat till dem i julklapp

Jag stickar gärna mina julklappar och har insett att det bästa sättet att känna motivation och glädje över att sticka är att ha en tänkt mottagare till plagget eller saken. Det gör det lättare att välja färg, material och vad som faktiskt ska göras. Sedan är det faktiskt mycket roligare själva stickandet när man tänker på någon som man tycker om, oavsett om det är ens partner, släkting eller vän.

Lycka till med ditt stickande!

Småskaligt hantverk

Nu har ett antal hobbysömmerskor och småföretagare gjort en liten satsning för att sprida information om hur bra det är med handgjorda kläder. Initiativet kommer i grunden från en kvinna med bloggen http://www.otygligt.blogspot.com/ Bra initiativ ska självklart uppmuntras så nu är även min blogg med i rörelsen. 

Villkoren för att vara med är att man syr för att det är roligt, vill att folk ska inse att småskaliga hantverkare inte kan eller vill hålla samma priser som stora klädkedjor och anser att man håller på med hantverk. Är du en hantverkare som står för detta är det fritt att ta "knappen" i högerspalten och textbilden till din egen blogg. Texten är inte gjord för oss som syr medeltidskläder men väl tillämpbar.

Läs hela mönstret innan du börjat sticka

Ofta kommer det ett "samtidigt" lite senare i texten som är lätt att missa... Ibland blir det bra ändå, mitt exempel är min halsduk där jag missade att minska ner efter några varv och fick helt enkelt sticka mycket mer innan halsduken blev färdig. På bilden ser ni överst min halsduk och nedan en jag stickade när jag läst igenom hela mönstret. Mönstret i fråga är från garnstudion och du hittar det här.

Garnet heter drops Verdi och kommer i nystan på 350 gram. så efter att ha stickat dessa två halsdukar har jag fortfarande garn kvar till åtminstone en till av samma sort trots att jag bara köpt ett nystan.

jättestort garnnystan

Byt färg mellan projekten

För att inte bli less är det bra att byta färg, om man just har stickat en grå halsduk så är det dumt att direkt börja med en till grå sak. Välj gärna ett projekt i en helt annan färg och med ett garn av en annan kvalitet så känns projektet mer nytt.

 På bilderna är en halsduk stickad efter samma mönster i tre helt olika färgsättningar.

Handla garn efter plånbok

Garn kan kännas dyrt, speciellt när man kan köpa färdigstickade plagg för ungefär samma pris eller i vissa fall till och med lägre. Som student har det varit vissa månader jag köpt hantverksmaterial så att jag den 24:e inte ens har råd med kaffe. Som tur är finns det några knep för att få ner priset något. Jag tänkte lista några varianter av garnköp i detta inlägg

Den dyraste varianten som jag tycker är roligast är att gå in i en garnaffär och handla det garnet som mönstret säger av en trevlig människa som mitt garnköp hjälper till att stödja genom att jag handlar garn just där.

Nästa variant som ofta blir lite billigare är att beställa garn från en garnbutik på internet. Frakt tillkommer så denna variant är ofta billig om man beställer mycket men enstaka nystan är oftast billigare att köpa på garnaffären.

En billig variant är att köpa garn på tradera eller loppisar. Jag handlar mycket garn på Tradera och det går ofta att få tag i just det garn man vill ha. Det är dock bra att hålla koll på fraktpriset för ibland blir det billigare att handla i din lokala garnaffär.  

Den billigaste och jobbigaste varianten är att repa garn. Man köper alltså en stickad tröja på loppis eller dylikt och nystar upp det garnet för att sticka med det. Det finns bra beskrivningar på internet hur man gör för att garnet inte ska bli krusigt.

Patrikhättan

Min vän Patrik gjorde en helt fantastisk struthätta som går att bära på massor av roliga sätt. Som den vänliga människa han är delade han med sig av sitt mönster till mig. Denna struthätta kallar jag därför patrikhättan, det är en 1300-tals struthätta. Patriks variant har tygknappar men jag blev lite lat och sydde ihop min istället.

Som material använde jag gul "tunn vadmal" som jag köpt av Patrik i somras då han var återförsäljare åt Korps. Kaninen är köpt av en handelsman på lajvet Eterna förra sommaren. Jag klippte ut bitarna enligt mönstret och sydde ihop dem med förstygn, sedan fällde jag sömmarna åt varsin håll. Ungefär halva struten har fällda sömmar till jag kom på att det nog var att överdriva att fälla sömmar i en strut som är över en meter.

När detta var gjort provade jag hättan. En annan vän konstaterade då att kilarna som ska sitta över axeln satt längre fram än de skulle. Jag lät då min sambo testa hättan och på honom såg det helt rätt ut. Vi drog då slutsatsen att detta blev en herrhätta eller en hätta för damer med liten byst. Jag sydde ändå på kaninen på samma sätt som jag gjort på min sköldehamnshätta. Jämnade till nederkanten och fållade den.

Hättans insida

När jag efter hättan var klar pratade i telefon med Patrik berättade jag att hans hätta inte var gjord för människor med bröst. Han sa då "men gjorde du inte en toall först?", och nej det gjorde jag inte. Även om jag massor av gånger skrivit det som lösning i mina blogginlägg så är jag fortfarande lika dålig på att faktiskt göra toaller. Det tar massa tid att göra toaller, tid som jag hellre vill sy riktiga plagg på. Denna hätta kommer jag att sälja men till mig själv ska jag göra en liknande struthätta med korrigeringen att sidkilarna ska sättas lite längre bak. Kanske kommer jag till den även orka göra knappar på den?

Här syns det att kilen ligger för långt fram

Lösningar

• Vill du inte göra fel, gör en toall
• Passar den inte på dig kanske den passar på någon annan 

Använd stickor av trä

Detta är såklart högst individuellt men jag föredrar verkligen att sticka med trästickor. De kostar lite mer men man kan köpa ekologiska stickor och stickorna blir bara bättre ju mer du använder dem.

Stickat pannband, tillsammans med stickorna de stickades på

Köp garn i den tjocklek som mönstret är konstruerat för

Ofta har mönsterkonstruktören rätt i vilket garn som bör användas. Man behöver inte ha samma färg eller samma märke men samma tjocklek är en allvarlig rekommendation från min sida.

projekt stickat i tunnare garn än mönstret var gjort för, ser du bilden?