Nålbundna vantar

Jag veckopendlar för tillfället så det tillbringas mindre tid i ett syrum och mer tid på olika kollektiva transportmedel. Som tur är är nålbindning det bästa man kan göra när man reser så jag får tid att återuppta det hantverket ordentligt. Mitt senaste projekt var ett par vantar- de blev klara i går. Jag försökte göra ett par i herrstorlek med tanke på en julklapp.

Material

Tretrådigt ullgarn från Långnäs utanför Piteå.

Här är en bild på mer garn från samma plats

Metod

Jag kan än så länge bara ett nålbindningsstygn, om någon vill ha ett lämpligt namn på stygnet får ni fråga någon som har koll för det har inte jag. Som vanligt börjar jag uppifrån när jag gör vantar, lämnar ett hål för tummen, binder hela vägen ner och gör tummen sist.

Det hela gick rätt bra fram till jag nedanför tummen uppenbarligen glömde bort hur en hand ser ut. Det är nämligen så att handen är bredare nedanför tummen än ovanför. Dessa vantar är nu lagom stora för mig nedanför tummen men cirka en centimeter för stora i övrigt och därmed mest troligt för tighta under tummen för den tänkta mottagaren.

Lösningar

• Även om du gör någonting i en annan storlek kan du titta på formen på dig själv. 
• Glöm inte att handen är som bredast utander tummen.

Nålbundna sockar

Sommaren 2010 inleddes med en turné till Tyskland med studentorkestern. Givetvis var det buss som gällde för att få ner alla oss, våra instrument och ljudanläggning från Umeå till Würtsburg. En av sakerna som tillverkades av mig på bussresan var ett par nålbundna strumpor.

Material:
lovikka: brunt (nästan 100g) , vitt (100g), restgarn av blått, grönt och rött

Metod:
Jag nålband med ett relativt löst stygn (1-1) och använde två trådar samtidigt så att det blev en vit spiral och en brun spiral ovanpå varandra. när jag fick slut på brunt garn skarvade jag ihop färgerna med varandra för "vanliga" ränder. Hälen är gjord genom att det lämnades ett hål som sedan nålbands igen till en häl.

Hantverksmissen här var att jag förväntade mig att ha mer av det bruna garnet, antagligen hade jag tappat bort en bit under något bussäte. Därför blev det en väldigt oavslutat spiral i skaftet som inte var speciellt snygg. Det snyggade jag upp något genom att ta det lilla garn som fanns över och täckte över mellanrummet emellan spiraländarna med vanliga systygn. Det är inte jättesnyggt men något bättre och dessutom är det på insidan av foten vilket gör det något mindre viktigt.

Vad kan man lära sig av detta?

• Bind inte i spiraler om du har för lite garn
• Garn kan även läggas på i efterhand