Upphängning till handduk

I födelsedagspresent fick jag nya handdukar till badrummet, men när jag skulle hänga upp dem visade det sig att de saknade upphängningsanordning. Min första tanke var att bara sy ihop tvättinstruktionslappen och hänga upp handduken i den, så jag sydde några stygn och insåg sedan att den lappen var på handdukens nederkant så mönstret skulle hamna fel om jag hänge upp den i den öglan. Istället tog jag ett band och sydde fast det i höger kant och vips så gick det att hänga upp handduken. Det blev dessutom mycket snyggare än att hänga i tvättinstruktionerna.


Lösningar

• Fixa sådana praktiska saker direkt, annars blir handdukarna bara liggande oanvända.
• Sy en ögla i hörnet istället för mitt bak, det är mindre känsligt för sneda sömmar.
  

Två stickade pannband

I brist på snygga och varma pannband på stan blev det till att sticka själv. Här har jag testat två varianter, varav den i patentstickning nu ägs av min huskompis som även är den som är modell på bilderna.



Matrial:
Koksgrått lovikkagarn från garngrossisten. 50 gram till det stickade i patentstickning och strax under 100gram till det tovade. Garnet är som så ofta tidigare köpt på Tradera.


Metod:
Mönstren hittar du som vanligt hos Garnstudion, här och här. Denna korta historia började med att jag skulle sticka mig själv ett pannband eftersom att det både hade gått och blivit relativt varmt (plusgrader) och eftersom att jag ofta har hästsvans vilket inte är helt bekvämt under mössan. Till detta projekt hittade jag ett mönster från Garnstudion i garngrupp E vilket är rätt storlek för att jag ska kunna använda mitt favoritgarn. Det var första gången jag testade patentstickning, men beskrivningen var bra så snart var jag i full gång och innan kvällen var slut hade jag mig ett nytt pannband.


Det visade sig att jag inte var den enda i huset som funderat på att det vore praktiskt att ha ett pannband och då de på stan inte riktigt uppfyller kraven blev det till att sticka ett till. Då vi hor ihop kan det vara en idé att inte ha likadana saker så vi planerade att sticka enligt en annan modell med ett tovat pannband. Den tovade stickades i rätstickning för att sedan slängas in i tvättmaskinen på 40 grader. Efter tovning blev det väldigt stel och inte så bekväm som den patentstickade, så det blir till att göra ett nytt patentstickat till mig själv i en annan färg när jag får mer garn till veckan. Om någon är intresserad av att köpa det tovade pannbandet går det väldigt bra, jag skulle vilja ha 100 kr och då betalar jag frakten, storleken är 53.


Lösningar

• Tovar du i tvättmaskin blir det hårt, gör inte det om målet är att du vill ha någonting mjukt för öronen.
• Sömmar behöver inte vara någonting fult som ska döljas, det kan även vara en snygg detalj
• I nödfall kan man använda det tovade pannbandet till en medeltida "krona"

Tovade sittdynor

Jag har skrivit om sådana här tidigare, men de är trevliga att göra och var mycket uppskattade julklappar så det blev fler planerade till födelsedagar framöver. Mönstret om du vill göra egna hittar du här.


Jag stickade de färgade med lovikka från morjärvs ullspinneri och den grå med lovikka från garngrossisten. Lovikkagarnet från garngrossisten tovar mycket lättare och efter en tvätt på 40 grader med såpa i var den mycket mindre än de andra två. Då det kändes onödigt att köra två maskiner på en dag utan att någonting mer blev tvättat så jag slängde in lite handdukar med de två färgade sittdynorna på 60 grader. Det var ingen bra idé, dynorna var i önskad storlek vilket var målet men mina handdukar var mycket luddiga.

Gardekors

Gardekors är ett ytterplagg som bars av båda män och kvinnor (dock i olika längd) under 1200 och under första delen av 1300-talet. Målningen intill är från codex manesse.

Material:
Jag använde ett mörkgrönt ylletyg köpt som stuv från Ohlssons tyger i Umeå till själva plagget och fodrade med ett tunt ljusgrönt ylle köpt på samma sätt.

Metod: Jag använde ett mönster från Handelsgillet och handsydde hela plagget med vaxad lintråd. Jag satte ihop delarna som jag antog att de skulle sitta ihop, i ärmarna och huvan lade jag fodertyget innan jag sydde så att sömmen gick igenom fyra lager tyg. Att fodra hela plagget kändes inte som ett alternativ då det gick åt rätt mycket tyg.

När bitarna sedan satt ihop kollade jag på mönstret för att se var i ärmen jag skulle göra hål för armen. För att få ut armen ficka jag sprätta upp en del av sömmen och det var väl helt i sin ordning men jag såg även att det stod instruktioner på mönstret som jag inte riktigt hade följt. Då plagget ändå såg ut som på bilden (förutom att ärmen hängde för långt ner på axeln) valde jag att inte göra några ändringar med den nya informationen. Då axelsömmen som sagt var lite för långt ner lade jag in rynktrådar i axelsömmen för att göra den kortare.



Lösningar

• Läs sybeskrivningen som står i mönstret innan du syr.
• Är en söm för lång går det att sy ihop den i efterhand.
  
• Fodra delarna som syns om du vill spara tyg.
  

Påbörjat hängselkjolprojekt

Flera gånger har jag nu skrivit om att provsy ett plagg innan du klipper i det fina tyget, idag har jag gjort just det och inser att även den varianten har sina nackdelar. Jag sitter här med en ihopnålad hängselkjol i ett gult linnetyg och vet inte om jag ska sy ihop den, strunta i den, eller om jag ska göra en i ylle direkt? Den här kommer nog att sitta på dockan ett bra tag till jag har bestämt mig, tyget är iprincip rektangulärt så det går att använda till annat om jag skulle bestämma mig för att inte sy ihop den.

Denna modell av hängselkjol är ny för mig och jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker. Den största nackdelen som jag ser det är bältet, jag anser att den är mycket snyggare med bälte men jag tror inte att vikingatida kvinnor hade bälten då inga fynd tyder på det. Själv brukar jag ibland ha bälte till vikingadräkten för att ha någonstans att förvara mina moderna värdesaker men vill inte rekonstruera en dräkt som bygger på att man bär ett bälte. Dräkten är praktiskt gångbar även utan bälte vilket är ett kriterium för mig men modern fåfänga är inte att ta lätt på. Kanske kommer klänningarna under att ge mer vidd nertill vilket skulle göra det hela mer estetiskt tilltalande? Använd gärna kommentarsfältet om du har idéer eller åsikter.

Skrubbvante i lin

Här har vi ett roligt litet stickprojekt som tillsammans med en fin tvål är en bra födelsedagspresent till släkt och vänner.


Material Först gjorde jag en "provvante" som nu bor i min dusch, till den använde jag fyra trådar lingarn av vävmodell till de andra använde jag två trådar M&K lingarn som alltså är ett tjockare garn som är tänkt för stickning och virkning.


Metod
Som vanligt när jag stickar hittade jag ett mönster på www.garnstudio.com

För att testa mönstret använde jag ett lingarn jag hade hemma, det var tunnare än drops lingarn som man ska använda enligt stickbeskrivningen. På ett annat mönster hade jag läst att man kunde använda två trådar vävgarn istället för att sticka med en tråd lingarn, jag applicerade det på detta mönster och stickade med 4 trådar av mitt tunna lingarn.


Då jag inte riktigt förstod hur de menade att man skulle sticka resårstickningen valde jag istället att sticka med räta och aviga maskor (istället för vridna och räta maskor). På min första vante testade jag sätta de lösa maskorna på en tråd, då jag var upptagen med att fixa det flyttade jag bara över maskorna som var där emellan. Det var inte så bra eftersom att rätstickningen under de två varven blev en liten vända slätstickning. Sedan följde jag mönstret som det stod.



Lösningar

• I stället för att sätta en tråd på maskorna som du ska sätta tummen på kan du istället sätta dit en säkerhetsnål, det tyckte jag blev mycket smidigare.
  
• Har du ett tunnare garn, använd fler trådar.
• Läs hela beskrivningen innan du börjar, ofta står det SAMTIDIGT och vad man ska ha gjort redan några varv tidigare.
  

Lajvkappa

Till ett lajv för något år sedan behövde jag mer kläder (det var sent på hösten) och jag hade just sytt min första vikingakappa så jag tänkte att jag skulle ge min karaktär någonting liknande. Då det var fantasy tog jag ut svängarna lite grann och gjorde den kortare fram än bak och istället för vikingakappans stängning med ett spänne under bysten valde jag tre spännen så midjan blev lite markerad. Materialet var ett riktigt rött ylle köpt som stuv på Ohlssons tyger i Skellefteå. Bjällror syddes fast i nederkanten vilket leder till att det låter jättemycket när man går, precis vad som var tanken.

Det var bara dagar kvar till lajvet så maskinsömnad var ett måste, men kanten och ärmarna fållades som vanligt för hand. När jag sydde den hade jag ingen tanke på att fodra den och det kommer jag nog inte heller att göra i framtiden.

Jag började att sy den med 4 raka stycken, kilar i sidorna och bak, precis som min vikingakappa. Av någon anledning hade jag dock misstagit mig på måtten så den var på tok för tight i ryggen. För att lösa detta och ge kappan form sydde jag dit en timglasformad kil mitt bak på ryggen.

Lösning:
Kilar kan ge form och vidd och det är tygeffektivt att bygga ut plagg istället för att ta in dem när man ska figuranpassa dem.