söndag 23 januari 2011

Kvinnohosor/ medeltida knästrumpor

När jag sydde min kampfrauklänning i somras behövde jag ett par knästrumpor för att man inte skulle behöva se mina ben när kjolen var upphasad i bältet. I reconstructing historys mönster med 1500-tals associarer fanns ett par knästrumpor som jag sydde.



På träsnitten anser jag att det är uppenbart att kvinnorna har någon typ av höga strumpor på sig. Från medeltiden finns det bilder som tyder på att kvinnor hade knästrumpor under största delen av medeltiden, av förklarliga skäl ser man sällan överkanten på strumporna på bilden då klänningen hänger över. På denna underbara målning på ett medeltida skrädderi ser man dock en hel strumpa som skulle kunna vara en sk "kvinnohosa"


Materialet jag använde var krapprött tunt vadmal från Korps (samma som användes i bårderna på klänningen). Jag sydde direkt i mitt tyg och valde inte att göra en toall som det stod i mönstret att de rekommenderade. Det fungerade bra ändå för mig, fick bara ta in den lite för att den skulle passa. Då detta var två dagar innan lajvet då dräkten skulle användas så syddes mina strumpor på symaskin.

Lajvet var mycket varmt i min dräkt som jag redan har nämnt i ett tidigare inlägg och tjocka knästrumpor i ull som gick en dm över knäna underlättade inte värmeproblemet. Dessutom blev det blött och då gick sockarna ut sig ganska mycket.


För någon vecka sedan tog jag in strumporna efter mitt ben och fot för bättre passform. Dessutom hade jag ett broderi som jag höll på att göra på en hätta, hättan blev inte riktigt bra så jag klippte bort broderiet, slängde resten av hättan och sydde på broderiet på strumporna.



Lösningar:

  • Välj ett tunnare ylle till knästrumporna- det blev på tok för varmt
  • Har du broderat på ett plagg som inte blev bra, ta broderiet och sätt det på något annat.
  • Sy in strumporna efter de har gått ut sig.

söndag 16 januari 2011

1400-tals hätta


Jag är inne på 1400-tal just nu och jag tycker om huvudbonader så valet att sy en 1400-tals huvudbonad var självklart. Denna lilla röda hätta tyckte jag var söt och passar bra till min blå 1400-talsklänning och den bruna klänningen jag planerar att sy.

Jag använde ett mönster med 1400-tals associarer från reconstructing history , i Sverige går detta mönster att beställa från Handelsgillet. När jag sydde min hätta gjorde jag inga ändringar i mönstret. Tyget jag använde var krapprött "tunnt vadmal" från Korps. Då de samtida bilderna visar att hättan har samma färg inuti som utanpå drog jag slutsatsen att den är ofodrad.

Denna hätta sydde jag för hand med vaxad lintråd. Raksömmarna är sydda med förstygn som varje gång nålen tog slut efterföljdes av ett efterstygn. Sömmarna är sedan fällda åt varsitt håll. När jag fällde sömmarna började jag med att görs som vanligt att jag sydde ner med pricksöm. När jag närmade mig framkanten funderade jag på att den sömmen syns rätt tydligt. Jag fick då tips om att byta plats på över och understygnet. Dvs. gjorde så att stygnet som kom underifrån var längre och det som kom ovanifrån var kortare.

söndag 9 januari 2011

Klänning med helvetesfönster


Detta är en klänning av 1400-tals modell, ärmhålen kallades helvetesfönster eftersom att de avslöjar kvinnans former vilket kunde locka till synd. Under medeltiden bar man minst två klänningar under (en underklänning och en mellanklänning) så i våra moderna mått mätt är klänningen inte speciellt syndig.


Material:
Ett rosa ylletyg köpt på loppis, det var mest troligt en filt. Blått ylletyg till fodring av livet.

Metod:
Egentligen hade jag tänkt göra någonting helt annat av detta tyg, men efter att jag börjat klippa i tyget insåg jag att det inte skulle räcka till någonting långärmat så jag fick ändra mina planer. Jag klippte ut tre raka stycken, två för bakstycket och en för framstycket. Från dessa fyrkanter klippte jag ut halsringningen. Både bak och i sidorna har jag kilar, en brev kil i vardera sida och bak är kilen hopsydd med en hel kil och två halva.


Fodret var blått ylle som blev över efter att ha sytt en klänning, det var inte speciellt mycket så jag valde att använda det där det skulle synas, i livet. Jag sydde ihop bitarna med varandra samtidigt som fodertyget låg på för att få ett medeltida intryck av fodringen. Modernt foder går ofta ut på att man syr två plagg och sätter ihop, denna konstruktion blev praktisk pga symaskinerna men leder till merarbete om man ska sy för hand. Nu sydde jag visserligen raksömarna i denna klänning på maskin, men det behöver man ju inte se på konstruktionen.


När klänningen satt ihop tog jag på mig den och ritade ut hur urtagna ärmhålorna skulle vara med inspiration från 1400-talskonst. Sedan fållade jag nederkant, ärmhål och halsringning för hand med vaxad lintråd - så var klänningen klar! Ungefär här insåg jag att tyget inte alls var 140 brett och därmed var klänningen inte hellång, jag har därför bestämt mig för att det är snyggt med en lite kortare klänning och jag få se till att mellanklänningen går ner till fötterna. De mellanklänningar jag har är antingen inte figursydda eller med kort ärm så det kommer att bli en ny mellanklänning för att kunna bära upp denna, men det ser jag fram emot.


Tips från mig:
  • Räcker inte tyget, sy någonting annat istället
  • Har du för lite foder, använd det där det syns

lördag 1 januari 2011

Mosstickad mössa

Jag har tidigare skrivit om tre mössor som är gjorda med detta mönster, här är den fjärde, förbättrade versionen. De första centimeterna som täcker öronen är stickade i dubbelt garn för att sedan fortsätta i enkelt garn. Garnåtgången blir mindre och mössan blir fluffigare än att sticka med dubbelt garn samtidigt som den blir varmare och vindtätare än att sticka med enkelt garn hela vägen.


Grundmönstret jag utgick från hittar du här. Garnet jag använde var lovikka från Garngrossisten och stickorna jag använde var nummer 12 i trä. Jag tycker att trästickor är trevligare att sticka med än de i metall men stickor 12 i trä är på gränsen till hur tunga stickor jag vill använda. Ska du sticka ett större arbete kan det vara en ergonomisk idé att köpa plaststickor.

Två av de tidigare mössorna fick en virkad ros ditsatt i efterhand. Eftersom att virkning inte är en teknik som jag behärskar köpte jag rosor som någon annan hade virkat.

lördag 25 december 2010

Hjärta för julkort

Jag gjorde detta hjärta till min mamma i julklapp, mönstret är från Garnstudion och det är tänkt att man ska förvara julkort i det. Som många gånger förr använder jag ett annat garn än den beskrivningen avser, det vita är Järbo lovikka och det röda är lovikka från Garngrossisten. 100gram gick åt av varje sort och det var utan marginaler. Enligt beskrivningen skulle upphängningsanordningen vara i rött garn, men hos mig fanns det inte så mycket rött garn att det var möjligt.


Vill du sticka ett eget så får du läsa beskrivningen på Garnstudion, här är bara en sammanfattning: Man började med att sticka fyra remsor som stickades ihop för att göra ena halvan. Sedan sydde man ihop remsorna och lyfte maskor i andra kanten för att sticka den andra överhalvan. Sedan stickades ett till hjärta och en upphängningsmaska för att sedan sy ihop allt. In i tvättmaskinen med en matsked såpa och ett vanligt tvättprogram på 40 grader så är det förhoppningsvis klart sedan (beroende på hur din tvättmaskin beter sig).

När man stickar efter ett mönster för första gången är det alltid någonting som man kan göra bättre i mitt fall är den del jag är missnöjd med att jag sydde ihop de två hjärtana med röd tråd hela vägen och tovningen dolde inte sömmen så bra som jag hade hoppats. Nästa gång syr jag ihop de olika delarna med färgen på delen av stickningen som jag syr i.

torsdag 16 december 2010

Att hinna göra alla julklappar

Jag har som mål i år att tillverka mina egna julklappar, det går rätt bra men alla är inte färdiga ännu. Stress är inte bra och det ska man inte blanda in i sitt hantverkande därför tänkte jag dela med mig av tips för att göra julklappar men slippa stressa.

  • Börja i tid. Att skriva så en vecka innan jul är kanske lite elakt, men det kommer en jul även nästa år. Jag började med mina julklappar i september, min sambo sa att det var alldeles för tidigt men nu är jag väldigt nöjd med mitt beslut.
  • Köp färdigstickat (eller någonting i tyg) och gör ett personligt broderi på det.
  • Ge ett presentkort på det du har tänkt göra men inte har hunnit. Kanske "stickad halsduk i valfri färg" kan vara årets julklapp?

torsdag 9 december 2010

Halsduk stickad på längden

Det är många som har hittat till bloggen senaste månaden för att de vill sticka en halsduk. Ofta med specifikationen "räta maskor" eller "för män", det är just precis vad jag fortsätter göra så nu kommer en till halsduk.


Material:

100 gram växtfärgat tvåtrådigt ullgarn i en gråfärg som går mot lila samt 75 gram tretrådigt växtfärgat ullgarn i en lila/röd-nyans.
Rundstickor 7

Metod:
Jag lade upp 300maskor i det gråa garnet och stickade sedan ett varv räta. Arbetet stickas fram och tillbaka på rundstickorna, det ska inte bli en tub utan rundstickorna används för att man itne rymmer 300maskor på ett par jumperstickor. Varv två (fortfarande rätstickning) minskade jag ihop var femte maska men den sjätte. Två varv till stickades i det gråa för att sedan sticka två varv med det lila, fyra varv med det gråa osv. När det lila utgjort sju ränder tyckte jag att halsduken var bred nog, stickade därför två varv grått, nästa varv ökade jag var femte maska, stickade sedan ett varv med rätstickning till för att sedan maska av.


Lösningar:

  • Jag upptäckte efter att ha stickat en bit att på ett av de första varven hade jag tappat en maska. Eftersom att jag redan hade stickat flera varv över den tappade maskan kunde jag inte plocka upp den igen. Istället knöt jag fast den öppna maskan i varvet över med garn i samma färg så att den är lite diskret skarvad.
  • Denna är slutprodukten av lärdomarna från den långa halsduken (se inlägget nedan), 300 maskor är lagom många på stickor 7. Den är lång nog för alla vanliga typer av halsduksknytningar men inte jättelång som den förra.