Hängselkjolsprojektet

Jag skrev tidigare ett inlägg med titeln "påbörjat hängselkjolsprojekt" detta är fortsättningen.

Framifrån linne

Framifrån ylle

Min vän skrev en kommentar till mitt inlägg och tipsade om att fallet blir annorlunda med ylle. Jag gjorde någonting annat av linnetyget och gjorde istället en ny hängselkjol av den modellen i ylle.

Från sidan linne

Från sidan ylle

Den är inte fållad nertill ännu och brickbandet upptill är bara fastnålat liksom de linband som utgör öglorna. Yllet är från medeltidsmode, brickbandet är vävt av Aska och mönstret hittade jag på denna sida. Sömmarna är sydda med vaxad lintråd och raksömmen blev sydd med efterstygn, fälld åt ett håll.

Bakifrån linne

Bakifrån ylle

Lösningar:

• Att fallet inte blir som du önskar kan ha lika mycket med materialet som modellen att göra, sy i ylle!
• Ta emot goda råd

1300-tals förkläde

Förkläden är ett otroligt praktiskt plagg som använts i olika utföranden under de flesta århundaraden. Detta är ett förkläde som jag har gjort efter målningen ni ser här intill. Modellen är något omstridd som kvinnoförkläde eftersom att kvinnan på bilden arbetar i sin mans smedja medan han är sjuk och mycket tyder på att kvinnors förkläden på denne tid bara gick nedanför midjan. Men det är snyggt och det finns belägg för det så givetvis ville jag göra mig ett eget sådant förkläde.

Material

Jag sydde mitt förkläde av en handvävd linneduk och förklädet är handsytt med vaxad lintråd.

Metod
Historiska världar har en principskiss här som jag utgick ifrån. Jag har sett andra tolkningar med att förklädet bara är trekantigt upptill och rektangulärt nertill men med tanke på vecken som anas på bilden antar jag att den går rakt ner nedanför midjebandet för att den naturligt faller så. Nederkanten tror jag dock nu i efterhand är rak och inte avrundad som på historiska världars principskiss.

Jag började med att klippa ut en trekant som var den storleken jag hade tänkt mig, lite mindre än den på historiska världar och aningen större än originalet. Tyget jag använde hade en skarv på mitten som såg handsydd ut så den fick vara kvar i sitt originalutförande.

Efter att ha fållat kanterna insåg jag att den var väldigt smal och lång upptill. För att råda bot på detta gjorde jag förklädet kortare och kapade översta biten. Trekanten fick nu en större lutning från mitten eftersom att jag inte ville klippa upp all söm och det dessutom passade bra att ändra lutning vid skarven.

Midjebanden fållades och syddes fast så att mitten på banden låg längs mitten på skarven.

Ringspännet jag har tänkt fästa förklädet med upptill har en vass nål som går bra att sticka igenom tyget. Jag vill dock inte göra fler hål än nödvändigt i mitt vackra tyg och därför sylade jag två hål som jag sedan kantade.  

 

Lösningar:

• Vill du inte sticka hål i tyget varje gång du använder förklädet, gör permanenta hål istället. 
• Trekanten i denna typ av förkläden ska vara rätt kort och bred för att se ut som originalet
• Nederkanten verkar ha varit rak i originalet vilket gör det både enklare att få en snygg söm och du undviker tygspill.

1400-talsklänning med lösärm

Material
Brun/grönt ylletyg, vitt lin till foder, svart bomullsgarn till snörhål, svart symaskinstråd och vit lintråd+bixax. 

Metod
Jag utgick från ett mönster från Reconstructing History. Jag tycker verkligen om dessa mönster men de är konstruerade efter någon med en annan kroppsform än mig så det krävs rätt mycket justeringar innan storleken som man mätt upp blir samma som ens kropp.


Livet är den enda del av klänningen som är fodrad och det med lin. Jag valde lin som foder eftersom att det inte är lika stretchigt som ull och därmed får livet mer stadga. 

Klänningen är sydd på symaskin vilket ledde till problem när jag skulle fälla sömmarna, jag hade nämligen bara sytt med en pressarfots bredd och det var för svårt att dubbelvika tyget för att jag skulle vilja göra det. Tyvärr är detta ylle av sådan kvalitet att det repar upp sig och jag hade inte en tanke på att sicksacka bitarna innan jag sydde ihop dem så jag behövde komma på en annan lösning. Jag valde därför att kast kanterna och sedan sy ner dem med kastsöm. Det blev inte den vackrast insidan på en klänning jag har sett men det kommer förhoppningsvis att hålla bra. 

Kjolen är en rektangel som jag veckade ihop med livet. Tyvärr tänkte jag inte innan jag sydde så veckningen är åt fel håll vilket gör att det blir som ett mellanrum mitt brak. Inte optimalt men jag anser det ändå vara ett så pass otydligt fel att jag inte sprättade upp och gjorde om. 

Snörningen är en spiralsnörning och har alltså bara en tråd som går nerifrån och upp. Denna typ av snörning drar inte till livet så som gymnastikskosnörning gör och gör att tygerna ligger stilla kant i kant.


Lösningar:

• Du ser tyget från baksidan när du nålar veck, tänk på att vända och se så att det blir rätt innan du drar en symaskin över det hela. 
• Om du vill fälla sömmen, se till att sy en bit från kanten.